Min bror mailade mig häromdagen ang ett forum som handlade om användar-namn. Har stundtals fått frågan vad mitt eget nick egentligen står för men har aldrig tidigare tänkt speciellt mycket på att det kan ge vissa vinkar om vem jag är. Eftersom tråden handlade om första intrycket så skickade brodern detta uttalande från någon tjej:

Jag tror VonTorz gillar hård musik och har svarta kläder. Jobbar inom teknik och så är han trevlig att diskutera med. Jag tror han är vänster på den politiska skalan. På fritiden tror jag på musik, böcker, film och datorer som sysselsättning.

Det är inte utan att man blir lite imponerad. Bortsett någon detalj hit eller dit så känns det någorlunda vettigt.

Gillar även kommentaren att jag skulle vara någon tysk lord även om det ligger rätt långt från sanningen.

Att jag valde det namnet beror helt enkelt på att jag ville ha något enkelt men samtidigt inget uppenbart. Det krävs inget större geni för att räkna ut att detta helt enkelt kommer från mitt huvudsakliga nick "Torzul".

Vad det sedan står för håller jag för mig själv. Kan dock avslöja att det har inget med min uppväxtort (Torsby) att göra vilket en del trott.

Har även stundtals kallat mig för "Torz" eller "Torzula". Ett tag när jag lekte med elektronisk musik slog jag även i med "Dj. Torz".

Ibland blir man förundrad av all dumhet som finns i världen.

Det har slagit mig att 200 grams chipspåsarna som var den största storleken när jag var liten är på väg bort. Ska man ha någon klassisk smak så är det 300 som gäller såvida man inte går in på någon svindyr mack.

Även större påsar börjar bli vanligare. När jag såg de första på 1/2 kg så var de enorma och jag gissade att de hade något med att OLW eller Estrella fyllde jämt. Men nu några år senare dyker de upp lite titt som tätt.

Samma sak ser man på MacDonalds och andra hamburgeställen. Menyerna blir knappast mindre per år.

På lösgodisfronten har man t o m börjat skriva kilo pris vilket gör att jag misstänker att även godisätandet har ökat.

Samtidigt verkar det vara vanligare att man äter pizza...speciellt då hemkörning har blivit vanligare med åren samt att de senaste 10-15 åren har pizzerior ploppat upp som svampar i en möglig trädstam.

Till det har inaktiviteten hos folk minskat.

Mycket av de aktiviteter som finns idag kretsar kring datorer, spel och hemmabioanläggningar. Visst har även gym fått sig en uppsving de senaste åren men vem vågar slå vad om att det skulle vara vanligare än att sitta framför datorn?

Även för ungar ser det illa ut. Idag verkar många knappt vara ute alls utan föredrar att sitta inne. Dessutom så minskar idrotten i många skolor. 

Inte helt oväntat blir konsekvensen att folk blir fetare för varje år som går.

Naturligtvis måste något göras och det görs det också. Självutnämnda experter och lösnummerskåta journalister har nämligen enats om vår  gemensamme fiende. Som lurat oss länge. Som gör att vi snart rullar fram.

Nämligen.................*trummvirvel*............
.................................

POTATIS!!!!

På något sätt har man kommit fram till att kroppen inte är gjord för sådan kost. Även frukt har hamnat i blåsväder och bör intas i mer moderata mängder. Även ris ses som en elak allierad till den hemska potatisen.

Ris påstås även förkorta livet om man har otur...min egen lilla gissning är att den teorin inte nått Japan ännu (som trots enorm folkmängd har den högsta levnadsåldern i världen...och det råder ingen tvekan om att ris utgör en rätt stor del av deras kost). 

Igår kom jag under 82 kg vilket var rätt skönt. Det innebär att mitt första delmål på 80 återigen känns realistiskt. Om det går som det ska borde jag komma dit på ca 3 veckor.

Nästa delmål är inte lagt ännu men det blir antagligen 75 kg och jag räknar med att det kommer att ta ca 8 veckor.

Vad som händer sen vet jag inte. har aldrig riktigt fattat varför folk (och i synnerhet tjejer) har en tendens att stirra sig blinda på vikten.

I ärlighetens namn tycker jag att den inte spelar någon större roll om kroppssamansättningen ser bra ut. Vikten är ju inte bara fett.

Har satt upp ett eget lite mål att komma under 20% fett framöver och där har jag nytta av Emmas lilla smidiga fettmätare. De ska förvisso inte vara allt för tillförlitliga men jag är inte speciellt petig om det är någon procent hit eller dit.

Ett annat mål är midjan....tydligen är det där mina fettreserver trivs bäst.

Vet inte riktigt vad som är realistiskt där men att knäcka 80 cm borde inte vara omöjligt.

Framöver lär jag även mäta armar, ben, vader m.m då jag är sugen att börja styrketräna framöver (tjuvstartade lite i går med min blygsamma träningsbänk). Dock är det svårt att lägga på sig muskler om man håller på att gå ner i vikt så tills vidare kommer all tung träning att skjutas på framtiden. Samtidigt vill jag inte lägga på mig muskler om de inte kommer att synas pga 30 kg övervikt.

I vilket fall börjar jag se resultat nu. Benen är smalare, midjan har krymt en aning. Bröstet borde inte längre ge några komentarer i stil med vad jag har för kupstorlek och armarna ser även de smalare ut.

Lite snabbinfo:

Längd 177 cm

Vikt 81,8 kg (i morse)

Midja 96 cm

Dagligt kalori intag 1800- 

Kroppsfett 28,5%

Hörde en gång i tiden att när grungen svepte över Jorden så var det många som menade att hårdrocken var död. Grupper splittrades, skivbolag vägrade signa långhåriga typer om de inte hade getskägg och säckiga kläder osv.

Detta lät ju naturligtvis inget bra. Tyngre musik är praktiskt taget mitt liv så en dödsdom hade varit väldigt tragiskt.

Sedan tänkte jag inte så mycket mer på det förrän nyligen.

Helt plötsligt kom jag på att jag nog får börja omvärdera grungen för den pessimistiska bilden jag hört är inget jag själv upplevt.

Faktum var att när grungen härjade som värst var under den perioden som jag upptäckte tyngre musik. Mitt enda minne av grungen var för övrigt att man hörde Nirvanas "Smells Like Teen Spirit" på radion emellanåt.

Däremot blev jag matad med  AC/DC, Guns N Roses, Metallica, Pantera, Sepultura, Scorpions m.f på de musikprogrammen som jag följde på TV.

Faktum var att några av dessa grupper stod på sin absoluta topp under denna period och sålde miljontals plattor.

När det gäller rena metal akter så verkade de inte påverkas alls utan låg mest och grodde i godan ro. Det var ju under denna tid som dödsmetallen slog igenom och den svartare varianten började visa sin paintade nuna.

Thrashen var bortsett de största grupperna däremot på nedgång...iaf den gamla klassika Bay Area varianten.

De enda som jag kan tänka mig hade det riktigt tufft var alla vidriga spandex, fluff hår, glam banden. De som inte var tyngre än att tjejer kunde ha sådana plattor brevid ännu sliskigare pojkband.

Om det är den typen av hårdrock grungen lyckades ta kol på så är det snarare att tacka och buga än att förbanna.  För det vete fan att man hade vågat ha sparat ut håret om man vetat att man riskerat att bli förknippat med sådant.

Slutligen kändes grungen lite som de  djur som jag hörde att en del  bönder satte ut för att utrota ohyra. När ohyran väl var borta så svalt djuren helt enkelt ihjäl.

Sedan förra helgen så har min hud krånglat. Det är runt hals och bröst som det är värst men även i ansiktet. Brukar i vanliga fall inte ha några som helst problem med hyn så jag har funderat på orsakerna bakom, varav de mesta har fått strykas omgående.

Någon olämplig mat är osannolikt då jag inte ätit speciellt annorlunda och framför allt inte i över en vecka.  Mina deodoranter och parfymer har jag haft ett tag och jag brukar inte ha det där huden är irriterad.

Funderade även på nickelallergi men jag har burit halsband i 15 år, dessutom så borde jag ju ha märken i nacken.

Även skägget har jag haft mina misstankar om. Ohyra är det inte tal om men avrakat skägg som hamnar i kläderna kan ge irritation...det faller dock på att jag inte bär samma t-shirt i över en vecka.

Slutligen blev det bara två alternativ kvar som jag inte kunnat stryka. Det ena är Emmas parfymfria lotion som jag har använt efter att jag duschat pga torr hy. Irritationen är där jag brukar ha den samt att jag började i ungefär samma veva som irritationen kom.

Som andra alternativ kom jag plötsligt att tänka på datorn.

Lotionen kan förklara en hel del men inte varför jag har som mest irritation på bröst, hals och nedre delen av ansiktet och knappt något i pannan.

Dataskärmen ligger däremot perfekt för den irriterade huden.

Det som fick mig att tänka på skärmen var för att huden både såg ut och kändes som när man har bränt sig i solen.

Vet inte om detta stämmer men jag tar inga risker. Ska prova att dra ner mitt sittande framför datorn, samt när jag väl sitter där ha en tröja på mig. 

Få lär hålla med mig men det kan jag leva med...

Illegal Fildelning

Det var faktiskt bara ett par år sedan som jag var betydligt mer öppen i denna fråga. Som jag såg det var det ungefär som att fylla en kopp från en flod och hade inte mycket övers för Lars Ulrichs (Metallica) hetsjakt på fildelare. Hade inte kassettbanden slagit ut musikindustrin borde ju inte det här göra det heller. Eller!?

Dock började jag efter ett tag bli mer medveten om den enorma omfattningen av det hela, samt att attityden började kretsa mot att det var rätt. Även om jag inte trodde att någon skulle ta skada av lite nedladdande så var jag ju fullt medveten om att det inte var rätt.

I mina ögon var det snarare som om man passat på att ta godis från en kraschad godisbil...ingen lär sakna det men lagligt är det knappast.

Just attityden runt det hela är det som har retat mig mest. Alla vet eller borde fatta att detta är stöld. Men istället så radar man upp en massa löjliga argument som skulle rättfärdiga det hela.

Här följer några av de vanligaste (även film och spel branschen tar skada men eftersom musik är mest omtalat så riktar jag in mig där);

• Möjligheten finns ju!

Visst...men du har även "möjlighet" att slå ihjäl din granne

• Det är en demokratisk rättighet att kultur ska vara fri

Vad hindrar dig från att ta del av kulturen annars då? Är det inte en rättighet att kunna tjäna pengar på kultur?

• Hur kan det vara ett brott när man inte stjäl något fysiskt

På samma sätt som det är ett brott att smita in på bio, tjuvåka på båt/flyg/tåg, kopiera pengar m.m

• Man kan inte kriminalisera något många gör

Att fler gör något innebär ju inte att det blir mindre olagligt. Även fortkörning, bedrägerier, tjuvåkning är vanliga men likaväl förbjudet.

• Kritikerna är samma olyckskorpar som kraxade när kassettbanden kom

Kassettbanden var aldrig ett hot mot musikindustrin vilket den illegala nedladningen bevisligen är

• Polisen borde jaga riktiga brottslingar istället

Det gör de också, fast de är uppdelade på olika områden så det innebär inte att de som spanar efter fildelare annars hade jagat mördare.

Dessutom är brott brott oavsett storlek 

• Men det finns ju MP3 spelare!?

Naturligtvis finns det de som försöker tjäna på vågen men det gör ju inte nedladdningen mer laglig. Dessutom finns det fullt laglig musik att ladda ner mot en liten summa.

• Men jag kollar ju vara upp och tänker köpa plattorna senare

Tror du på det själv? Ett fåtal gör faktiskt så men hur högt prioriterade är plattor som du redan har som MP3?

• Bolagen måste hänga med i tiden

...och skänka bort sitt levebröd!?

• Det är ett bra sätt för artisterna att komma ut

Hört talas om My Space? I annat fall så brukar bolagen själva lägga ut smakprover eller så gör bandet det på sin hemsida.

• Bolagen tjänar pengar i vilket fall

Nej det är precis inte det de gör...de är beroende av att sälja sin musik

• Banden behöver inga bolag

Stämmer...iaf delvis! Dock får artisterna själva stå för studios, kontakter, mastring, distrubition, tryckning m.m Finns roligare saker än att bränna 100 000:- på att få ut ett par hundra plattor. Något billigare om man kör på MP3.

• I grund och botten är det ju bara överdrivet gnäll från bolagen

Inte alls...det finns knappt något bolag som inte fått dra ner en hel del, samtidigt som skivaffärer stängs lite var stans

• Bolagen tänker bara på pengar

Det finns en hel del bolag som helt enkelt drivs av passion för musiken. Men pengar är ett måste för att de ska kunna överleva och de flesta som jobbar runt en platta har familjer att försörja.

• Det är dyrt med plattor

Det är dyrt att ha bil också! Ju mindre plattor man söljer desto mer får man snarare öka priset för att få det att gå ihop.

• Artister tjänar ändå inget på plattor utan på spelningar

För det första så tar inte artisterna några större risker, de lever sällan på musiken och de har i regel en viss procent av försäljningen. För det andra så skickas inte band ut på dyra turnéer om de inte säljer. Faktum är att turnéer kan i många fall vara en ren förlustaffär om man inte headlinar.

• Men jag laddar bara ner band på stora bolag och de klarar sig i vilket fall

Den största skillnaden på band på major bolag och andra är att de förstnämnda brukar bekosta allt med lån från bolagen. Dessa pengar dras sedan från försäljningen. Mindrebolag gör snarare tvärtom och låter artisterna betala en del i förskott. I vilket fall drabbas båda parterna. De större får skulder och de mindre kan glömma sina pengar när bolaget går i konkurs.

• Bolagen drar in en massa pengar på brännbara skivor

Heter de Sony så kan de kanske dra in lite där...oavsett så är det ju en liten prisskillnad på tomma skivor och de som det finns musik på. Det är som att jämföra serietidningar med ritblock.

Så var det dags igen...

Sex

Det kan inte påstås att sex skulle ha varit speciellt tabubelagt område när jag var liten utan tvärtom så hade man en rätt avspänt förhållande till det hela. Undrade någon i syskanskaran något så svarade morsan lugnt och pedagogiskt, svårare än så var det inte. Farsan hade liksom så många andra fäder porrtidningar vilket han försökte gömma undan (utan större resultat).

Redan i tio års åldern så plöjde jag igenom tjocka böcker hemma om sex och samlevnad (även om det var de snyggt tecknade bilderna som först lockade mig så fastnade även det mesta av infon också).

Det som sedan hände är ett smärre mysterie.

Medan folk överlag klagade på att dagens ungdom inte såg skillnad på porr och privat sex så drog jag en skarp gräns mellan dessa.

Jag var inte dummare än att jag fattade att porrtidningar/filmer hade ett helt annat syfte än att skildra verkligheten.

Dock var jag lite väl hård i min bedömning om vad som hörde till porrvärlden. Faktum var att till en början lät jag inte mer passera gränsen in till privatlivet mer än vad en 100 årig strängt frireligiös kvinna hade gjort.

Sedan så fick jag påbörja den långa vandringen till nutid (och frågan är om jag ens kommit fram än).

Som första punkt att acceptera var att man faktiskt kunde ha sex utan att ha som syfte att alstra barn. Sedan fick jag fylla på med mer som att många ställningar är vanligt liksom oralsex.

Några år längre fram slog det mig att inte heller BDSM eller rent av flera partners på samma gång ens om de var samkönade var något som enbart hörde till porrvärlden.

Pinsamt nog så var förresten upptäckten om intimrakning något som jag fattade först när jag såg det med egna ögon. Komiskt nog läste jag nyligen om en 17 årig tjej som blev förvånad över att det fanns en del tjejer som inte rakade sig (utgår från att det inte var tal om bikinilinjer i det här fallet).

Däremot tog det lång tid innan jag fattade att analsex faktiskt kunde uppskattas av bägge könen och ännu längre innan även saker som deep throat började sätta sig.

Problemen som detta har medfört har blivit dels att jag påstått vara en mansgris, kristen och rent av dum i huvudet, varav inget stämmer.

Dock har jag svårt att förklara varför min syn blev så sned jämfört med andras...även om jag misstänker att det någon gång i mitt liv har dragits en parallell mellan sex och skam vilket sedan har suttit kvar i bakhuvudet.