Detta är ett datum som jag länge har trott kommer att växa till sig till liknande propotioner som Halloween och inget pekar så här långt på att jag skulle ha fel!Nåja där fyllde jag dagens skrytkvot. Idag ska min kära flickvän laga någon slags specialare till mig som jag faktiskt intre riktigt vet vad det är men det ska iaf vara vin inblandat. Har även hört tisslande om att jag har en present att vänta vilket låter perfekt...har nämligen fixat en till henne.

Ibland känner jag att jag skryter vilket känns fel i min värld. Att informera eller visa att man är kompetent inom något ligger ibland på gränsen. I min familj så var skryt knappast något som uppskattades och således har jag försökt att inte slå mig för bröstet.Ett exempel på att jag känt en stor motvilja till skryt har med min skolgång att göra.I gymnasiet skulle min klass sända TV på en liten skidort.Vi hade scheman där de5t stod vilka som skulle sköta disk och städning. Vissa var dock lite sega så de tog inte hand om det på kvällen. Vid ett sådant tillfälle satt jag uppe med en klasskamrat. Plötsligt påpekar han så mycket disk som fanns kvar. Sedan fråhar han mig om vi inte ska fixa det. Jag tycker att det är inte mer än rätt att de ansvariga får mötas av disken på morgonen om de inte orkat bry sig på kvällen.Plötsligt börjar han ta itu med disken i den gruppen som vi tillhör. När han är färdig så undrar han om jag inte kan ta disken som hör till den andra gruppen. Jag motiverar med samma svar som tidigare och han ger sig på den högen också.Morgonen därpå så rycker och sliter han i lärarna så att de absolut inte ska kunna missa att det är han som gjort fint. Samtidigt säger han att jag vägrade hjälpa honom vilket resulterar i en tillsägelse från läraren om att jag är taskig som låter en ensam kille sköta två gruppers disk.

Ska antagligen prova på att jobba på ett äldreboende snart.Börjar känna mig så pass desperat efter pengar samt den friheten och de möjligheter som de för med sig att jag kommer att ge det en chans.Dagens gnäll:Jag har en irriterande blåsa på tungan.

Sarah (spelad av Jennifer Aniston)förlorade sin mor i unga år och lever numera med en pojkvän. Hon är inte överlycklig över sitt liv, dels tycker hon att mannen inte alltid är så spännande men hon känner också att hon inte har så mycket gemensamt med familjen. Plötsligt får hon reda på att en känd film ska vara baserad på hennes mors liv. Där finns det dock en detalj hon inte kände till...hennes mor hade haft en affär veckan innan hon gifte sig....nio månader innan Sarah föddes.Detta leder till en jakt på en man som kan vara hennes pappa och där hon i slutändan i finner en helt annan person...sig själv!Filmen är vad som brukar betäcknas som en romantisk komedi men som i slutändan snarare är ett drama. Den enda som jobbar för att behålla lite komik är Sarahs mormor (Shirley MacLaine)vilket hon sköter bra. Mannen som misstänks för att vara hennes far spelas av Kevin Costner som här får chansen att leka rik playboy.Romantiska komedier är inte riktigt min grej men Shirley MacLaine lyckas rädda filmen från en sågning.2,5/5 poäng.

Kan klargöra med en gång att detta inte är en vanlig film!I regel så brukar en film vara uppdelad i en bra och en sämre part varav den bättre parten fram till ett kressendo på slutet där den segrande går ut ligger i ett underläge. Möjligen med lite sporadiska ljusglimtar men inte mer.Riktigt så funkar det inte i Hard Candy.Filmen handlar om en minderårig tjej som chattar med en betydligt äldre fotograf. Efter ett tag bestämmer de sig för att träffas. Vad fotografen inte vet är att tjejen vid namn Hayley är en pedofiljägare. Detta blir snart uppenbart men då är det för sent för fotografen att göra nått. Problemet är att Haley har lite svårt att få ihop bevis, samtidigt så finns det misstankar om att mannen kan vara inblandad i ett mystiskt försvinnande.Personligen tyckte jag att filmen kändes konstig och man viste inte riktigt vem man skulle heja på emellanåt. Stundtals så kändes tjejen som Annie i Lida men knappast som ett fan utan snarare som en bödel som dömmer på förhand. Filmen är värd 3 av fem poäng!

I går blev jag bjuden på en spelning i en liten klubb i Växjö! Det var min sambo Emma som hade lockat med mig då hon skulle träffa en gammal kompis och dennes pojkvän.Det var en trubadur vid namn Caj karlsson med kompband som skulle uppträda och även om musiken kanske inte riktigt är vad jag personligen brukar lyssna på så är det alltid skojigt att se lite liveakter.Kvällen blev rätt trevlig men samtidigt så kan jag inte förneka att arrangemanget var en aning amatörmässigt.Det fanns t ex bara ett fåtal stolar och personalen betedde sig en aning oproffsionellt. Den kombinerade bartendern och DJ´n (bara det säger ju en del)spelade musik som bara han själv kan ha gillat. Killen i jackluckan var ovanligt seg.Nåja det går ju att leva med...då var det värre att man var tvungen att stå upp en stor del av tiden (även om jag lyckades snappa åt mig en stol lagom tills bandet ställde sig på scenen). När det gäller bandet så verkade de ha en del scenvana sedan tidigare vilket alltid är trevligt.Vet inte varför men de dök inte upp fören 40 min efter utsatt tid. Om det var bandets förtjänst går inte att svara på men om så är fallet så känns det i divigaste laget.Lite divafasoner syntes dock när de uppträdde då huvudmannen verkade vara lite besviken på att publiken var en aning seg men då detta var på en torsdag så bör man inte vänta sig något annat.Även om Caj vid ett flertal tillfällen nämnde att han var en fd punkare och hårdrockare så märktes det knappast i musiken. Antar att han snarare syftade på att de var politiskt färgade. Musiken skulle jag annars beskriva som någon slags post-progg med en hel del pubkänsla.De som gillar den typen av musik har antagligen en del gamla svenska proggplattor i skivsamlingen samt mer visorienterat som t ex Lars Winnerbäck. Kanske rentav en del pop i stil med Dire Straits och U2 (de körde föresten en cover på U2´s "One" fast med svensk text).Bandet verkade tycka att det var skojigt att spela och publiken verkade gilla dem också. I vissa fall lite väl mycket för det var två allt annat än nyktra killar som förde minst lika mycket liv som resten av publiken.Vårt sällskap (som precis innan vi gick in kompleterades med flickvännens kompis bror samt hans flickvän) verkade uppskatta spelningen men var en aning besviken på spellistan då de bandet hoppade över en del låtar som tydligen ska vara några av deras största.Personligen tycker jag att sällskapet var trevligt. Var lite osäker på flickvännens kompis syn på mig då jag blev ganska så rejält missuppfattad vid ett tidigare tillfälle. Pojkvännen var glad och trevlig men pratade inte i onödan.De andra två han jag inte få någon direkt kontakt med så där kan jag inte säga något men de verkade iaf trevliga de också.Emma själv verkade gilla bandet men var samtidigt irriterad över i stort sett samma saker som mig. På hemvägen så var vi båda hungriga så vi tänkte ta en sväng förbi McDonalds men ironiskt nog kom vi bara två minuter efter att de stängt. Finns inte så mycket att göra åt det så vi hoppade in i hennes kompis lustiga (ej i negativ bemärkelse) Opel och åkte hem då hon skulle upp och jobba fagen därpå.Vi rammlade i säng runt ett på natten och därmed så satte vi punkt för denna (ett avbrott i den tråkiga vardagens) kväll.

Min lista på saker som jag vill införskaffa börjar likna de julklappslistor som man brukar se i tecknade filmer.En ny gitarr har jag velat ha i ett par års tid men det känns mer eller mindre som en utopi. Likaså körkort.hade gärna velat kunna gå på lite festivaler innan jag blir för gammal och patetisk för det.Som en f d sammlare på skivor så har det även känns frustrerande att gå ner från 20-50 plattor per år till 0-5.Just nu så är siktet inställt på att komma i någorlunda form. Vill inte riskera min hälsa bara för att jag har ont om pengar. För att kunna det så ska man helst träna vilket jag tyvärr inte har råd med (för de som menar att jogging m.m är gratis så kan ni prova att jogga i jeans, kängor och skinjacka).Maten är dock minst lika viktig som motion och för att inte bryta ner kroppen eller lägga på sig onödigt med fett så måste man ligga på en viss nivå där man i huvudsak lever på energisnåla produkter. Dessa saker behöver inte vara speciellt dyra...men det blir en del!Känner att lägger jag på mig mer fett så kommer jag antagligen bli deprimerad eftersom det inte är jag som dyker upp i badrumsspegeln utan någon annan.Problemet är att jag samtidigt misstänker att priset kan bli högt i form av att matätandet kan minska på annat håll vilket inte kommer göra mig lyckligare.Kommer snart att säga upp min prenumeration på Illustrerad Vetenskap vilket ger ca 50 kr mer i månaden.Ska även sluta köpa andra tidsskrifter och funderar på att börja sälja en del av mina prylar. Ska även sluta köpa kläder innan jag har en bättre inkomst och försöka lägga av med godis, chips m.m

Är det något jag är riktigt trött på vid det här laget är det att vara arbetslös. Känns som man sitter och snurrar i samma hjul år ut och år in. Ibland så får jag en praktik och i bästa fall ett tillfälligt vikariat men de varar inte mer än några månader. Sedan får man leva snålt i något år till.Lediga arbeten kan delas upp i tre delar. De som kräver tidigare erfarenheter eller utbildningar inom det området, de jovbben som kräver körkort samt de som kräver att man är väldigt social, framåt och initiativtagande. Tyvärr faller jag på det mesta. Finns en massa arbeten som verkar intressanta men det duger tyvärr inte för att få det.Mina erfarenheter ligger inom omsorgen men jag har aldrig känt att det är det jag vill hålla på med, framför allt så har jag känt mig osäker inom området vilket man absolut inte bör vara. Gymnasiet har föresten visat sig avra rätt meningslöst. Tre år på mediaprogrammet ger inga arbeten...hade jag varit smart och satsat på industri hade det varit en annan femma. Körkort är ett moment 22 för det är ju bara via jobb det är möjligt att det (såvida ingen får lust att sponsra mig).Med mer än 15 år med social fobi/panikångest så är inte några jobb som är baserad på att ragga kunder ens att tänka på. Det är ungefär som att låta en höjdrädd testa kvalitén i bungydjump linorna.Det enda som återstår är att börja plugga igen! Nackdelen är att jag inte vet vad jag vill bli vilket känns som rätt viktigt om det ska ge någon utdelning och för att orka med studierna. Nu lutar det åt industrihållet. Har jag truckkort samt kan läsa ritningar och svetsa så har jag kommit en bra bit på väg. Samtidigt är jag rätt sugen på att läsa folkhälsokunskap. Tyvärr så lär jag inte bli något inom området men kunskaperna är praktiska oavsett vad jag jobbar med framöver. Dessutom så är det ett område som jag är intresserad av. Att bara satsa för att få lite miljöombyte känns lockande. Idag gör jag inget annat än sitter i en tvåa och ugglar. Jag har inte råd att gå ut. jag har inga kompisar på de närmaste 50 milen. Vill gärna träna men har inte råd, har inte heller råd att resa.