Ibland känner jag mig övertygad om att vissa människor inte är skapta för att träna.

Följde med Emma till ett litet gym igår och tänkte att det kan vara skojigt att slänga runt lite vikter och förbereda min kommande sommar form.

Men något sög ur mig all energi redan innan jag kom i närheten av stället.

Min tanke var att börja med 10 min uppvärmning följt av lite övningar för rygg och baksida axlar, mage samt 20 min på löpbandet.

Tog över Emmas crosstrainer när det var ca 13 min kvar på den inställda tiden.

Efter 3-4 min är jag övertygad om att det måste ha gått 10 min...och efter ytterligare 2-3 ger jag upp och ger mig på lite latsdrag.

Eftersom jag ska träna ryggen tänker jag "armbågar, armbågar, armbågar"...kroppen svarar med "armar, armar, armar".

Efter andra försöket skiter jag i maskinen och kollar vad Emma gör.

Hon sitter och tränar mage i en maskin och jag tar över efter någon minut.

Känner inget i magen och höjer vikterna...känner inget nu heller...men däremot börjar det ila i ryggen och efter ett tag blir jag tvungen att avbryta då ryggen protesterar vilt.

Nu är jag rätt trött på allt som har med träning att göra och snorvalpar som hanterar tyngre vikter än vad jag troligtvis kommer att kunna.

Ställer mig på löpbandet och höjer hastigheten vart eftersom.

Plötsligt stannar maskinen och det visar sig att jag råkar riva bort döds-man-hand stoppet. Strax därpå händer det igen och då jag inget hellre vill än komma därifrån samt att framsidan av smalbenen har börjat värka så hoppar jag av.

Idag tänkte jag ta lite revanch men blev illamående några timmar innan så jag skippar det tills vidare.

Vore jag skapad av Stan Lee (Marvel) så hade mitt superhjälte-CV sett ut ungefär så här:

TORZUL

Andra alias: Torz, VonTorz, Torzula, Zir Pugo, Robban

Längd: 178 cm

Vikt: 84 kg

Operationsbas: Alvesta

Första framträdande: Upplands Bro:s BB, Sep -80

Civilstatus: förlovad

Kända släktingar:  var längesedan någon av dem var känd

Styrkenivå:  kan öppna burkar och bryta arm...men annars rätt så klen

Historia: föddes som en nollåtta men uppvuxen i den isolerade hålan Torsby i norra Värmland. Brydde mig inte om by-mentalliteten utan gick mina egna vägar. Sedan gick jag ännu längre och hamnade i Småland.

Krafter: är i stort sett imun mot jobb och fasta inkomster

Vapen: har ett armband som jag råkar riva folk med. går möjligtvis även att räkna in mina strumpor efter att jag använt dem en dag

...eller liknande borde vissa ha.

I detta fall är det de idioter som envisas med att skicka gästböcker med musikfiler på MySpace.

Naturligtvis menar jag ju inte de som är så trevliga att de skickar låtar som bara spelas när man sätter på dem utan de låtar som drar igång så fort man kommer in på sidan.

Vet inte hur många gånger jag lyssnat på musik och plötsligt gröter allt ihop sig med en annan låt.

Sedan får man sitta och bläddra bland hundrtals gästböcker tills man hittar och stänger av skiten.

Vissa löser problemet med att komma på vad de ska skriva här genom att skriva vad de varit med om under dagen.
Detta låter ju inte helt dumt så jag ska prova att skriva lite om vad jag själv gör om dagarna.

Tyvärr är det rätt enformigt och kanske inte det skojigaste att läsa om.

Vardag

05:40 - klockan ringer, jag går upp och väger mig

06:00 - jag tittar på morgon nyheterna och slevar i mig gröt

06:10 - jag laddar min MP3 och ser om jag fått några skojiga forum svar

06:30 - packar matlådor och brer mackor

06:47 - går ut till bussen

07:15 - hoppar av vid busstationen och promenerar sista biten

07:40 - kommer till skolan och byter om och startar min svetsmaskin

07:45 - tar en kopp kaffe och börjar bläddra i min medhavda Metro

08:00 - Danne och Challe dyker upp och vi pratar lite

08:15 - smyger försiktigt ut i verkstaden och låtsas ha varit där ett tag

09:30 - äter några mackor till frukost

11:00 - klarar jag någon övning är det ofta vid den här tiden

11:45 - äter lunch som består av vanlig hederlig husmanskost

12:25 - följer med Danne till datasalen där han kollar upp bilar

14:15 - kafferast där jag ibland har med mig någon frukt eller macka

15:45 - vid det här laget har jag hunnit klämma i mig tre liter vatten plus någon liter kaffe

15:45 - börjar städa mitt svetsbås

15:55 - har lite dispans (eftersom jag bor en bit från skolan) så jag lämnar verkstaden medan folk glor surt på mig, byter om och tvättar snabbt av mig

16:05 - hoppar på bussen hem

16:40 - eventuellt går jag de sista kilometerna hem beroende på form, tid och väder

16:50/17:00 -  kommer hem och börjar diska, tar en frukt och pratar med Emma

Resten av kvällen lagar jag mat, äter, tittar på TV, går ut på communitys, lyssnar musik, läser, spelar gitarr, handlar, städar m.m

21:00 - är jag vettigare än jag brukar ligger jag och läser vid det här laget

22:00 - nu är det tänkt att jag ska sova även om det i regel tar ytterligare en timma innan lampan slocknar 

Tycker filmindustrins manusförfattare får skärpa till sig när det gäller alla tråkiga klyschor.

Dyker det upp indianer i en film som utspelar sig i nutid så kan man nästan alltid räkna med att det kommer en del återkommande indian saker.

Indianen är i regel gammal och rynkig. Han (för det är sällan kvinnor) kommer med största sannolikhet ha långt hår och vara spirituell och ha stark koppling till naturen.

Får han vara med ett tag kommer han förr eller senare nämna något totemdjur (i regel bisonoxe, varg, björn, räv eller örn).

Han lär även nämna sina förfäders andrar innan filmen är över och som avslutning lär han även skråla lite indiansång i rituellt syfte.

Dyker det upp jägare, skogshuggare, fabrikörer eller liknande kommer dessa vara onda medan de snälla indianerna kommer att stå upp för att bevara vildmarken.

Senast igår slog jag vad om att 4-5 klyschor skulle dyka upp när jag tittade på Arkiv X...och mycket riktigt.

Indianen var gammal, rynkig, långhårig, spirituell, pratade om djur och om sina förfäders andar...och innan det hela var över hann han även sjunga en liten trudelutt när han skulle hela en skadad Fox Mulder.

Så var det dags igen!

Under gårdagens jobb med vinkelslipen kände jag plötsligt att jag fått något i ögat. Det gjorde inte ont utan kändes mer som ett sandkorn eller nåt.

Under arbetets gång hade jag ingen möjlighet att göra något åt det utan fick snällt vänta tills jag kom hem.

Mina förhoppningar att det skulle ha hunnit ramla bort av sig själv innan jag kom hem visade sig inte ha slagit in.

Eftersom jag har varit med tidigare och vet hur det känns med metallsåplitter i ögat efter några dagar, plus att jag inte allt för gärna har en doktor som rotar med vassa verktyg så fick jag försöka få bort det på egen hand.

Eftersom metallsplitter brukar sitta rätt hårt var det bara att köra ett par rejäla sköljningar med duschslangen och hoppas på det bästa.

Idag har ögat varit lite irriterat....men eftersom det känns jämn fördelat och inte koncentrerat så får jag anta att jag klarade av det.

I lördags blev det tillökning i familjen!

Nej...vi har inte fått några ungar.

Däremot så har vi fått ta hand om en polares katt...då personen i fråga har lite problem med boende just nu.

Det skojiga är att han är en bengal...något som både jag och Emma har varit sugna på ett tag. För er som inte orkar klicka på länken så kan jag avslöja att bengalen är en stor muskulös och klipsk katt som framför allt går att känna igen på sin vildmarks-teckning.

Någon gång i tiden var det någon tok som fick idén att spela Led Zeppelins "Stairway to Heaven" baklänges.

Förmodligen var den inte helt nykter då den lyckades tolka rapakaljan som sataniska dialoger.

Detta var dock inte enda låten där man kan få fram suspekta budskap.

På den här sidan kan man höra Pokemon ropa att de älskar djävulen.

Att Britney Speares vill ha sex för hon är inte för ung, samt att Yoko Ono erkänner mordet på John Lennon m.m