Oavsett vem du än är som läser detta så vågar jag påstå att det finns minst en typ av människor du ogillar. Det kan vara hantverkare, liberaler, jehovas vittnen, telefonförsäljare, AIK-supportrar eller dansbands musiker m.m

Men i regel så sträcker detta sig till en viss irritation som mest handlar om att man stör sig på att åsikterna inte stämmer överens med sina egna eller att den gruåppen har en tendens att störa på ett annat sätt.

Du kan störe dig på folk, du kan ogilla dem en hel del och slutligen kan du hata dem.

För att verkligen hata en grupp så räcker det inte med att bara irritera sig på att de har taskig musiksmak eller att de håller på fel lag.

Du måste även övertyga dig själv om att de är onda och har elaka avsikter.

Skulle någon fråga Osama bin Laden vad han anser om USA så hade han förmodligen inte svarat att han tycker att amerikaner tänker lite skumt.

Liksom att Hitler knappast hade nöjt sig med att beskriva judar som "lite taskiga".  Snarare hade de tagit till ett ordval som inte lämpar sig här och undanröjt alla som helst tvivel om det rör sig om generell irritation eller rent hat.

Att demonisera är i regel en nödvändighet när det blir allvar.

Ska man ut och slåss bör fienden bara vara "fienden". Det rör sig inte om familjefäder som öppnar julklappar med sina ungar utan det är onda demoner som strider mot allt du står för och som komma att utplåna allt du har kärt om de får minsta tillfälle.

Förmodligen lider man av någon form av empatisk störning om man skulle klara av att lyfta ett vapen mot någon som man inte ser som ond.

Demoniseringen gör det ju även väldigt lätt för folk.

Man kan plötsligt avfärda handlande som ett resultat av ondska. Precis som om en del människor slumpvis blir onda och har som mission att sprida destruktivitet runt sig.

Några som man har fått lära sig är onda är t ex Hitler, bin Laden och Bush d.y Men jag själv tror inte på någon konkret ondska eller godhet, även om jag inte kan blunda för att en del gör handlingar som ställer till med elände.

Lever man i tron på att någon ledare är ond så får man förr eller senare bredda det hela. Är George W. Bush ond, ja då måste ju även hans väljare vara lagda åt det hållet, och vips så dras hela USA med efter ett tag.

Det lustiga är att de som man ofta brukar demonisera, demoniserar själva i en rätt stor utsträckning.

Nationalsocialister ser sig inte som onda, utan tvärtom tror de att de är en liten klick upplysta som ska rädda de sina från ondskan.

I det här fallet är det framför allt judar och kapitalister som de kämpar mot.

Kommunister ska skydda de goda arbetarna/proletärerna från ondskap som kapitalism, explotering, kontrarevolutionärer osv.

Att ha en sådan svartvit syn är vad man kan kalla för fanatism.

En vacker dag upptäcker jag att helgon.net bytt namn till helgon.se.

Min tanke var att detta kanske var ett led i den uppgradering som det hade talats om ett tag.

Som vanligt så har folk skrivit i de forum jag bevakar, men den här gången var det 5-10 gånger fler inlägg än vad det brukade vara.

Dessutom verkade det vara fullständigt kaos med många som bara fjantade runt i de annars relativt seriösa forumen.

Det visade sig att ett resultat av det oväntade som hade hänt det senaste dygnet. Grundaren och ägaren som är mest känd som Svartrock hade helt sonikt sparkat hela sin stab (Crew) med medhjälpare.

Jag var knappast den ende som började undra vad som egentligen pågick.

Crew som skött det mesta på Helgon de senaste åren var inte förberedda på att de skulle få gå. I samma veva visade det sig att hela communityt skulle auktioneras ut.

Det blir föga förvånande en hel del bittra ord om skaparen om att han var hänsynslös, girig och led av hybris. En del från fd Crew blir på grund av detta utslängda.

Det gick även rykten om att helgon hade gått i konkurs, att det skulle läggas ner osv.

De flesta som skrev kommentarer stod upp bakom crew. När det snart kom ut att de tänkta uppdateringarna helt enkelt skulle bli grunden för ett helt nytt community vid namn Likström så var det flera som visade intresse.

Några kommentarer från Svartrock hade ännu inte kommit.

Däremot lades det anarki-drabbade forumet ner temporärt. Förmodligen till stor del på grund av att den som var ansvarig för Forum var en av de som hade fått gå (och även blivit utsparkad).

Jag själv brukar inte dra några förhastade slutsatser men det kändes säkrast att ha ett medlemskap i bägge läger, därför skrev jag upp mig på Likström så de kunde kopiera min sida från Helgon.

I dagsläget så har Svartrock äntligen börjat tala ut!

Här följer hans egna ord:

"Som svar på rykten och rent ut sagt skitsnacket som flödat omkring på helgon tänkte jag berätta lite kort om vad som hänt och varför.

Under många år har helgon drivits och ägts av mig Svartrock. På senare år tappade jag intresset och har varit överbelastad på jobbet. Därav tog jag  tacksamt hjälp av medlemmar som agerade administratörer på sidan.

Pga. misskötsel med pappersexercis fick jag till slut besked om att jag var tvungen att skärpa mig eller bli av med sidan. Under den här processen visade många sin sämre sida och försökte lura av mig ägandet genom att sprida missinformation och falska rykten.

Under ett möte där jag återtog mitt eget företag visade sig några medlemmar närvarande för att ännu en gång spy galla och sprida falska rykten om mig och sidan. De påstod även att de hade alla medlemmar bakom sig och att de skulle rent ut sagt se till att helgon läggs ner. Så undrar ni varför dessa medlemmar blivit spärrade från sidan så vet ni nu varför.

Sådant tycker jag är tråkigt men det stärker min övertygelse om att helgon ska finnas kvar och ska bli starkare. Sidan skall utvecklas mycket mer och fler tjänster introduceras snart.

Med andra ord, jag är tillbaka med kraft och jag hoppas jag har er lojala trogna medlemmar kvar på vår kära sida.

//Svartrock"

Det är bara de inblandade som vet vad som stämmer och vad som inte gör det. Det som däremot är utom allt tvivel är att vi kommer ha två communitys som båda har samma slags målgrupp.

Det är omöjligt att säga vilket som är bästa alternativet, men det finns saker som talar för och emot hos båda två.

Helgon har varit med i flera år och det har visat sig att det mesta fungerar fint. De har även redan en bra bit över 100 000 medlemmar samt servrar, reklam osv.

Till nackdelarna är att det är oklart hur det kommer att gå när hela Crew är borta. Ska man lära upp nya eller ska det hela bli ett gigantiskt soloprojekt?

Det är även oklart hur det egentligen står till med engagemanget och ekonomin.

Likström har precis satt igång!

De som sitter där har vanan av att sköta ett community sedan innan och det verkar inte vara någon brist på engagemang.

Däremot har de problem med buggar. En del har kommit med, men jag själv har fått reda på att min överförda sida inte längre hittas samt att det inte går att skapa en ny trots att jag försökt dagligen sedan några dagar tillbaka.

Även om Crew kan sköta om ett community är det osäkert om de är lika bra på att driva ett. Om de kommer att kunna få ekonomin att gå ihop, om de kommer att kunna fixa bra servrar.

Dessutom bör de så snart som möjligt även skaffa sig en lite mer egen stil istället för att härma Helgon.

Många läser en bok för att få en stunds avkoppling eller för att lära sig någonting: jag ser det snarare som ett par hundra sidor som ska "besegras".

När jag till slut har besegrat min fiende så hoppar jag raskt på en ny.

Samma sak med musik. Visserligen finns det ju musik som jag gillar men trots det märker jag själv att jag väntar otåligt på att en platta eller låt ska bli färdig så jag kan sätta på en ny.

Kanske är svaret så enkelt att jag är ett offer i dagens informationssamhälle där allt ska gå undan.

En svensk porrfilmsregisör sa vid ett tillfälle att porrklipp på nätet måste gå snabbt in i det mest vesäntliga. Det ska alltså inte vara handling på minuter utan det ska snarare röra sig om max 10 sekunder innan något händer.

Vid ett tillfälle så lät jag en kompis få kopiera en CD som jag har, men han avstod med motiveringen att det tar för lång tid och laddade ner den istället.

Så var det dags i år igen! Av någon outgrundlig annledning  verkar den småländska solen vara starkare än i mellansverige då jag gått från att i stort sett aldrig ha bränt mig till att bli bränd varje år.

Orsaken var en liten missbedämning från min sida.

Jag träffade en skolkamrat som kallas Danne igår och jag trodde att vi skulle traska hem till honom, bland annat för att han skulle ge mig lite papper.

Vi pratade glatt om skolan, konstigt folk och tjejer men jag tyckte att det var konstigt att vi skulle sitta så länge i solen med tanke på att vi skulle knalla till hans lägenhet. Av någon anledning frågade jag aldrig, samtidigt som jag inte hade smörjt in mig med solkräm i tron om att alla tuber hade gått ut sedan några år tillbaka (i efterhand visade det sig att vi hade lite nyare tuber).

Efter tre timmar så märker jag ayy mina armar har börjat bli röda så jag frågar om vi möjligen kan röra på oss. Vi plockar med oss vattenflaskor, hundar och glassar - och går åt helt fel håll.

När vi kommer fram frågar Danne när mitt tåg går - och plockar fram pappren som jag trodde låg i lägenheten.

På kvällen börjar rodnaden på armarna öka och jag får skölja dem med jämna mellanrum i kallt vatten.

Idag ser jag ut som en polkagris. Större delen av kroppen är vitt som gips medan armarna och ansiktet är rätt som en kräftas.

Så nu får jag snällt sitta inne och ilsket blänga på alla människor som trippar runt i kortbyxor och solglasögon. 

Ja i alla fall om man ska tro DN!

Om detta visar sig stämma kommer alla att känna till det om en sisådär 10-12 timmar.

Jag har aldrig gillat honom eller hans musik så det som känns jobbigast är ju alla hyllningar som kommer att spridas nu.

..................................................
.................................................

Här gör jag en liten uppdatering av läget!

Det är tydligen bekräftat att han verkligen är död då hans familj ska ha gått ut med det och flera stora medier i Sverige har skrivit om det.

Tydligen var det något med hjärtat men mer än så får man inte veta.

Knappt en timma efter att han dött så hade det redan skrivits ett antal blogginlägg bara i Sverige. Dessutom hade det under samma tid bildats inte mindre än ca 20 Facebook grupper som hyllar Michael Jacksons minne.

En liten fördel är kanske att man kan få reda på hur det egentligen står till med de biologiska bandet till hans tre barn.

Nej jag skrev inte fel utan nu är det tydligen TRE ungar.

Två som han ska ha fått med en sköterskska. Tydligen hade inte sköterskan några starkare moderskänslor då hon överlät vårdnaden till Jackson. 

Däremot måste hon haft riktigt ultravita gener då ungarna blev rejält ljusa trots att de i praktiken borde hahaft ett mulattutseende.

Den tredje ungen ska tydligen ha en okänd mamma...men i Jackos värld så känns det inte skummare än något annat.

Det är knappast dagligen som jag hör kommentarer om hur jag ser ut. 

Men genom åren så har det dykt upp en del saker från kompisar, flickvänner, syskon osv.

Bästa kommentaren från en utomstående var nog killen som trodde jag hade lätt att få tag på tjejer (nämnas bör att jag var både smalare och hade någorlunda hyfsat hår på den tiden). 

En tjej påstod att jag såg ut som någon i Borknagar. Men eftersom jag inte har en aning hon syftade på så vet jag inte hur jag ska ta det.

Men i ärlighetens namn så är ju helhetsintrycket inte det skojigaste att lyssna på. Då är det ju betydligt lustigare om man ska addera detaljerna istället.

Bland enstaka detaljer så ska jag tydligen ha:

• Högt hårfäste    
  
• Korta ben
• Klarblåoch markerade ögon
  
• Små och håriga fötter
• Korta fingrar
• Stor näsa
  

• Stora framtänder

Hårfästet känns tyvärr rätt uppenbart så där kan jag inte säga så mycket.

Framtänderna har jag aldrig uppfattat som speciellt stora men å andra sidan brukar jag inte jämföra. De är i alla fall inte framträdande.

Korta ben vet i fan vart människan fick det ifrån.  Jag är inte speciellt lång och således har jag inte heller några enorma ben. I annat fall så ar jag rätt långa ben för att tillhöra min släkt.

Att jag skulle ha markerade ögon och långa ögonfransar tar jag som en komplimang.

Mina händer består till större delen av handflator och jag har svårt att greppa tjocka gitarrhalsar så det kan nog stämma att fingrarna inte är så långa. Däremot vet jag inte hur någon kan tycka att fötterna skulle vara speciellt små då jag har rätt normal skostorlek för min längd.

Stor näsa vet jag att jag har, men den är inte överdimensionerad så det är inget jag bryr mig om.

Min kroppsbehåring är inte speciellt mycket ens för våra breddrader. Detta gäller även fötterna. Dock har den som påpekat mina fötyter någon konstig hårfobi.

Men den absolut värsta kommentaren som jag fått var när en tjej frågade vad jag har för kup-storlek.

Man beöver inte bläddra speciellt mycket i den här bloggen för att inse vad jag tycker om min vikt.

Jag vet inte om jag vågar gå till botten med hur många plattor som jag egentligen har blivit av med.

Däremot är jag mer nyfiken på hur det kan ha gått till.

Eftersom jag aldrig har fester hemma och sällan släpar runt på mina skivor så borde ju alla ligga på sin plats. Men icke!

Den första plattan som försvann var The Satanic Mass som både var dyr och svår att få tag på.  Den var tydligen någon jag känner som slarvade bort, vilket också är orsaken till att jag slutat låna ut plattor.

En annan som försvann när jag bodde i Värnamo är Anthrax - The Sound Of White Noise. Jag känner mig veterligen ingen som gillar Anthrax och få har varit i lägenheten. Visserligen så så kan den ha försvunnit i en flytt men jag vet fortfarande inte hur och varför den i sådana fall inte dykt upp än.

Cold Meat samlingen And Even Wolves är även den borta.

Megadeth - Peace Sells, But Who´s Buying? som är en av världens bästa thrashplattor har även den kommit bort. Men fodralet är kvar vilket får mig att undra om den inte ligger och skräpar hemma hos morsan eller nåt.

Även det episka mästerverket Tiamat - Wildhoney har råkat ut för samma sak. Troligtvis försvann den i samma veva som jag flyttade till Alvesta.

Senaste plattan där fodralet är kvar men inte själva skivan är Necrophobic - Rhimtursum.  Den måste ha försvunnit nu i år. Förmodligen borde skivan ligga i något annat fodral men jag har mig veterligen gått igenom allt.

"Sitt inte framför datorn hela dagen utan gå ut och skaffa dig lite färg" är ju en mening som man inte behöver höra överdrivet ofta om man har en platt skärm. 

De senaste dagarna har nämligen mitt ansikte börjat säga ifrån genom att ha blivit rödflammigt och börjat fjälla. Samtidigt sticker det i ansiktet när jag sitter framför datorn.

Då är detta ändå en skärm som är betydligt snällare än den som jag hade tidigare.

Men tyvärr så verkar det vara som så att om jag ska ha en bärbar dator framöver så får jag helt enkelt vara lite mer observant på hur länge jag sitter.

Nu när jag inte har något speciellt för mig om dagarna så kan det bli ett antal timmar om dagen istället för max 2 som det var under mina studiedagar.

När jag ändå är inne på och ptratar datorer så har jag haft funderingar på att skaffa mig en egen bärbar framöver. Jag har i och för sig redan en men den är stor och otymplig...och då är det ingenting jämfört med monstret till skärm.

Sedan är den ju ett par år. Själva grunden är 7 år och det var ungefär två år sedan den uppgraderades.

Mina krav på en ny dator är inte så våldsamt stora. 

Jag behöver en hyfsad vettig processor och RAM-minne då jag hade tänkt komponera på den. Dock liggerstandarden idag så pass högt att jag kan ta vilken ny dator som helst.

Utrymmet är inte så mycket att tjafsa om heller. Jag har ju sedan en tid tillbaka lagt ner illegalt laddanda och då behöver man inte flera hundra Gb.

Jag kommer förmodligen lägga in en massa bilder, hemmagjorda ljudspår, egna filmklipp samt min skivsamling. Men det lär inte ta så vansinnigt mycket utrymme. Kanske slänger jag med något spel också framöver men inte heller det lär vara något problem.

Jag gillar smidighet så en laptop med trådlöst modem passar mig perfekt.

Efter atti stort sett bara suttit med virusmagneten och bråkstaken Windows överväger jag att införskaffa någon Linux variant framöver.

Detta gör att jag kan ta och komma över en begagnad dator, för att sedan rensa skiten och lägga in ett gratis, stabilt och näst intill virussäkert operativsystem.

Nackdelen är att jag bör ha någon i närheten som förstår sig på Linux.

Till skillnad från Windows så får man själv dra ner de programen som behövs från en bank. När allt man behöver väl är på plats är det ju lugnt men det gäller ju att veta vad man behöver.